Varför stämmer det inte?

Sterner TM

 

Först vill jag slå fast att jag endast är intresserad av det likformiga temperamentet! Det är det som gäller om man vill musicera välljudande tillsammans med andra i alla tonarter. Andra temperament låter säkert bra om man spelar ensam och i vissa tonarter. 

 

Greppbrädan för bandförsedda instrument är beräknad att ge likformigt temperament. Den matematiska formeln ger exakt intonering för ett idealt instrument som inte har någon  stränghöjd och där strängarna inte har någon styvhet. På ett verkligt instrument har några komplikationer tillkommit:
1)   Stränghöjd, i stallet förståss, men även i sadeln.
2)   Inspänningsfel i både sadeln och stallet.
3)   "Tvättlineeffekten".

Det finns ytterligare en komplikation, men den kan vi bortse från. Inverkan så liten att vi inte kan uppfatta den och vi kan heller inte göra något åt den.

Analyserar man felen, ser man att de både med- och motverkar varandra. I stallet verkar stränghöjden och inspänningsfelet åt samma håll, men i sadeln verkar de i motsatta riktningar. Om greppbrädan har lagom mycket relief för att kompensera "tvättlineeffekten", kan de övriga felen kompenseras perfekt genom att strängarnas längder justeras i både sadeln och stallet. Problemet är att hitta rätt balans mellan sadelns och stallets kompensationer, för om man ändrar släppunkten i strängens ena ände, kommer släppunkten i andra änden av strängen att påverkas. Genom att mäta felen på kundens instrument (jag har bl a kommit på en metod att mäta inspänningsfelen), kan jag exakt beräkna de kompensationer där balans inträffar mellan sadelns och stallets kompensationer!
                                                       Det är min affärsidé.

Copyright © Anders Sterner
Tillbaka